Protein & hundars hälsa – vetenskapen talar
Det råder starka åsikter om protein, och ämnet har genom historien haft en spännande utveckling som idag har lett till något som skulle kunna kallas för en slags proteinhysteri. Blandningen av gamla missuppfattningar, marknadsföring och djupt rotade myter kring protein har skapat stor förvirring, särskilt när det gäller hundars kost. En av de mest spridda myterna är att protein endast finns i animaliska produkter, och att hundar (liksom människor) inte skulle kunna tillgodogöra sig tillräckligt protein på en växtbaserad kost. Faktum är att detta påstående bygger på missuppfattningar och inte speglar den verkliga forskningen. Dessutom tänker många att “ju mer protein desto bättre”, men vetenskapen berättar något annat.
Allt som lever innehåller byggstenar till protein. Titta på gorillor eller elefanter, de får i sig all sin energi från växter och blir både starka och stora. De mest proteintäta ingredienserna finns dessutom i växtvärlden.
Idén att växtbaserat protein skulle vara mindre värdefullt än animaliskt protein härstammar från studier på gnagare som gjordes för över hundra år sedan. Forskare observerade att unga råttor inte växte lika snabbt på växtbaserad föda. Men samma resonemang skulle också innebära att människor inte borde amma sina barn, då råttors mjölk innehåller tio gånger mer protein än människomjölk, eftersom råttor växer betydligt snabbare än mänskliga barn. Studien visar alltså snarare att proteinbehovet måste ses i relation till artens naturliga tillväxthastighet, och kan inte direkt överföras mellan arter.
Proteiner är komplexa molekyler uppbyggda av mindre enheter, aminosyror.
Vissa aminosyror är essentiella, vilket innebär att kroppen inte kan producera dem själv i tillräckliga mängder och de måste tillföras via kosten. Andra är icke-essentiella, som kroppen kan syntetisera själv men som fortfarande är viktiga för hälsa och funktion.
Hundar behöver totalt 22 olika aminosyror för att bygga protein, bland annat arginin, histidin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan och valin. Att hundar behöver arginin är en viktig ledtråd om deras kostflexibilitet. Strikta köttätare får all arginin från kött, men hundar kan tillgodogöra sig arginin både från animaliska och vegetabiliska källor. Det betyder att deras matsmältningssystem är utvecklat för att använda näring från flera typer av föda, precis som en omnivor bör kunna göra.
Proteiner har flera viktiga funktioner i kroppen, bland annat:
Bygger och reparerar muskler, ben, ligament och organ
Bildar antikroppar och skyddar mot virus och bakterier
Transporterar syre och näringsämnen till kroppens celler
Tillför energi och reglerar blodsockernivåer
Det är också viktigt att förstå att alla hundar är olika. Vissa hundar mår bra av högt proteininnehåll, medan andra gynnas mer av lägre nivåer. En starkt rotad myt i både hund- och människokost är att “mer protein alltid är bättre”, men forskning visar att det finns en gräns.
En studie publicerad 2020 i Toxins (Ephraim et al., 2020) undersökte effekterna av låg, medium och hög (animalisk) proteindiet på hundar. Studien mätte metaboliter och tarmmikrobiom, och resultaten visade tydliga skillnader:
Hög proteindiet ökade nivåer av uremiska toxiner, kopplat till njursjukdom och inflammation
Minskade nivåer av antiinflammatoriska metaboliter som sacrosin och betain
pH i avföringen ökade vid medium och hög proteindiet
Avföringsnivåer av skadliga metaboliter ökade med hög proteindiet
Låg proteindiet gav ett bättre mikrobiom med högre mångfald av kortkedjiga fettsyror (SCFAs), vilket är kopplat till minskad inflammation
När man får i sig mycket animailskt protein, särskilt under längre tid, måste levern och njurarna arbeta mer för att bryta ner och metabolisera de extra aminosyrorna.
Kort förklarat:
Levern omvandlar överskott av aminosyror till urea och andra metaboliter som sedan transporteras till njurarna.
Njurarna filtrerar ut dessa restprodukter (som urea och ammoniak) ur blodet och utsöndrar dem via urinen.
Hög proteinintag kan alltså öka belastningen på både lever och njurar, särskilt om hunden redan har nedsatt funktion.
Hos friska hundar är systemet ganska robust, men långvarigt högt protein kan fortfarande leda till ökade nivåer av skadliga metaboliter, inflammation och stress på mikrobiomet i tarmen (vilket forskningen också har visat).
En långvarig konsumtion av högproteindieter kan alltså påverka hundens hälsa negativt genom ökad nedbrytning av proteiner (proteolys), inflammation och risk för njurdysfunktion. Ett balanserat proteininnehåll, anpassat efter hundens individuella behov, gynnar både mikrobiomet och den övergripande hälsan.
Studie: Ephraim et al., 2020, Toxins
När man enbart fokuserar på animaliska källor missar man de stora fördelarna med växtprotein och utsätter sig samtidigt för flera risker. Djuren som produceras inom industrin bioackumulerar gifter från mediciner, antibiotika och bekämpningsmedel, vilka sedan lagras i muskler, fett och ben. Tänk bara på att 73 % av världens antibiotika-användning används rutinmässigt till djuren inom djurindustrin (det beskriver också hur onaturligt de lever och hur sjuka de kan bli). Vi och våra hundar får i oss ohälsosamt kolesterol via animaliska produkter som påverkar hjärta och kärl negativt, samtidigt som vi bidrar till en ohållbar produktion som utarmar planeten, sprider sjukdomar och antibiotikaresistens. Dessutom innehåller animaliska produkter ofta abnorma mängder fett, både på grund av genetisk modifiering hos djuren och kraftfoder, vilket kan vara skadligt för både hälsa och välmående.
Många animaliska ingredienser innehåller dessutom saker som inte alls är naturliga. Lax färgas rosa för att efterlikna det utseende vi förväntar oss, ägg kan fås att se gulare ut genom tillsatser, och djuren själva är ofta genmanipulerade eller uppfödda under intensiv industriell produktion. Tillsatser och processer som dessa gör att det “naturliga proteinet” som hunden får i sig ofta är långt ifrån det rena och oförändrade näringsämne vi kanske tror att det är.
Protein finns i många vegetabiliska ingredienser. Exempel på växtbaserade, proteinkällor är bland annat tofu och tempeh, som både är näringstäta och lättsmälta. Bönor och linser är också utmärkta källor, de bidrar dessutom till att reglera kolesterolnivåer och stödja kroppens avgiftningssystem. Variation är nyckeln för en hälsosam kost, så variera proteinkällor och ingredienser ofta och gärna.
Hundar har, precis som människor, ett effektivt system för att återvinna aminosyror. Proteiner bryts kontinuerligt ner och byggs upp igen, vilket gör att hunden kan tillgodogöra sig alla essentiella aminosyror även från växtbaserade källor. Brist på protein är praktiskt taget omöjligt under normala förhållanden.
Att välja växtbaserade proteiner till din hund är inte bara fullt möjligt, det är ofta bättre, både för hundens hälsa, men också miljön och för djuren själva. Proteinhysterin har länge varit ett verktyg för att upprätthålla gamla normer, men verkligheten och evidensbaserade studier visar att protein inte behöver komma från djur för att ge en stark och frisk hund.
Många kan tänka att man gör ett bättre val genom att köpa ekologiskt, närodlat eller från frigående djur. Men även detta kan vara vilseledande, missförhållanden är snarare en regel än ett undantag, och djurplågeri är en normaliserad och en accepterad del av industrin, även inom ekologisk produktion. Djur som lever under stress, även i småskaliga eller så kallade “etiska” system, producerar höga nivåer av kortisol, sjukdomar och andra stressrelaterade ämnen som ackumuleras i kroppen. De innehåller oavsett dåligt kolesterol, har en obalans på fett, och bidrar inte med något positivt till hundens livsviktiga mikrobiom (något som vegetabilier annars gör). På så sätt kan även dessa produkter bidra till negativa hälsoeffekter för den som äter dem, trots de goda intentionerna. Men framförallt finns det inget behov av det, det är snarare en personlig preferens och vana som vi enkelt kan förändra.